måndag 31 augusti 2009

Presentation av deltagarna del 9: Rikard Palm

Det är ett tecken på att Sverige har sina problem när upprörda folk ringer in till en tv-kanal och beklagar sig över att programledaren har skaffat mustasch. Det är ett symptom på psykisk obalans när man tar ett sådant steg för att beklaga sig över hur någon väljer att se ut. Speciellt när hans eget beslut är så bra, som i fallet med Rikard Palm. Efter en tittarstorm kände han sig tvingad att raka av sig sin litauisk-elektriker-med-fyra-barn-och-ett-glatt-humör- mustasch. Något han naturligtvis inte borde ha gjort.

Presentation av deltagarna del 8: George Carlin



Precis som The Beatles förvandlades till ett fantastiskt band när de lät sina skägg växa (något jag kommer in på senare) så förvandlades den amerikanske komikern (i mitt tycke den bäste standup-komikern världen skådat) George Carlin, när han introducerade sitt skägg till världen, från en vanlig underhållare till en totalt orädd komiker som sparkade in många dörrar och på ett humoristiskt, poetiskt och filosofiskt vis berättade för världen hur förstörd den var. Bilden är tagen från 1972, då han blev arresterad för att ha sagt obscena saker från scenen. Eller så ville polisen bara föreviga ett riktigt snyggt fuck you-skägg.

Presentation av deltagarna del 7: Samuel L Jackson



Quentin Tarantino gör coola filmer. Den coolaste är Pulp Fiction. I den gör Samuel L Jackson, som Jules, den coolaste karaktären. Till stor hjälp har han sitt coola bad-motherfucker-skägg, som naturligtvis är det coolaste skägget i hela filmen.

Presentation av deltagarna del 6: Charles Darwin


Mannen bakom evolutionsteorin hade också ett synnerligen välutvecklat skägg. Många tar just Darwins utvecklingslära som ett bevis på att Gud inte existerar, medan andra tar hans skägg som bevis för att Gud faktiskt existerar. Hur, säger de, skulle ett sådant magnifikt skägg kunna existera utan en gudomlig skapare. Oavsett om man tror att Darwins skägg är ett resultat av Guds skaparförmåga eller en utveckling av att de starkaste skäggen överlever, så måste man medge att skägget var ett stort bidrag till mänskligheten.

Presentation av deltagarna del 5: Alexi Lalas



Sommaren 1994 var det tänkt att fotbollen skulle etableras på allvar i USA med hjälp av fotbolls-VM på hemmaplan och Alexi Lalas bockskägg. Fotbollen är fortfarande långt efter sporter som baseball, basket och amerikansk-fotboll i popularitet, men det är knappast något Alexi Lalas skägg får ta på sig, det gjorde sitt jobb mer än väl.

Presentation av deltagarna del 4: Fjodor Dostojevskij


Med tunga böcker om existentiella frågor, ångest och karaktärer som babblar i all oändlighet så har Dostojevskij lämnat djupa fotavtryck i litteraturhistorien. Fotot på Dostojevskijs skägg avslöjar att han har saker att berätta. Stora saker.

söndag 30 augusti 2009

Presentation av deltagarna del 3: Rudi Völler



Det finns inte - och har aldrig funnits - någon som ser mer tysk ut än Rudi Völler. Betvivlar du det så kan du ju själv försöka leta upp någon, men det skulle vara ett evighetslångt sökande efter någon som varken existerar, eller har existerat. Rudi Völlers mustasch är ett statement, den säger "ja, jag är tysk och jag skäms inte det minsta för det". Den säger också VM-guld då den ledde Rudi, och dåvarande Västtyskland, till VM-guld i fotboll 1990. Hur långt mustaschen leder Rudi Völler i detta mästerskap återstår att se.

Presentation av deltagarna del 2: Ernest Hemingway


Ernest Hemingway var en av 1900-talets litterära giganter. Han tilldelades Nobelpriset 1954, har skrivit böcker som Och solen har sin gång, Den gamle och havet och Klockan klämtar för dig. Hemingways minimalistiska berättarstil har inspirerat och fortsätter inspirera horder av författare. Hur många människor skägget har inspirerat låter jag vara osagt, men antagligen är det mångdubbelt fler.

Presentation av deltagarna del 1: Freddie Mercury


Folk kan delas in i två läger; de som anser att Freddie Mercury framförallt hade en fantastisk sångröst, och de som anser att Freddie Mercury framförallt hade en fantastisk mustasch. Freddie Mercury föddes 1946 och dog 1991. Däremellan hann han med att bilda Queen, skriva rock-klassiker som Bohemian Rhapsody och We are the champions, och inte minst (snarare mest) odla en episk mustasch. Tyvärr ryckte AIDS bort en briljant mustasch ifrån våran planet alldeles för tidigt. Men i våra hjärtan lever fortfarande Freddie Mercurys mustasch. Där värmer den oss när vi fryser.

VM i ansiktsbehåring!

Det har blivit dags för en extremt inofficiell version av ett världsmästerskap, nämligen VM i ansiktsbehåring. Den kommer utspela sig på min blogg! De tävlande vet inte om sin medverkan i mästerskapet, då de antingen är döda eller inte läser min blogg. Jag har fiskat upp 32 kända personer ur en ocean av skägg och mustascher, så av utrymmesskäl, och glömska, så kommer det säkert att saknas många värdiga skägg i mästerskapet. De 32 deltagarna lottas in i grupper; åtta grupper med fyra deltagare i varje grupp. De två bästa från varje grupp går sedan vidare till utslagsfasen, där åttondelsfinal, kvartsfinal, semifinal och final avverkas för att få fram en vinnare. En match avgörs genom att oberoende domare får avlägga en röst på den ansiktsbehåring de anser vara mest värdigt en vinst. Fyra domare gör att det finns fyra röster att tävla om. Två röster åt vardera hållet ger alltså ett oavgjort resultat. Vid utslagsfasen så kommer ett oavgjort resultat att resultera i att en femte domare tas in för utslagsrösten. I egenskap av tävlingsgeneral kommer jag inte ha något inflytande över matchresultaten. Innan grupperna lottas och tävlandet kan sparkas igång så kommer jag, lite kort, presentera de ofrivilliga deltagarna.

söndag 23 augusti 2009

Stressad i Stockholm

Jag spenderade nyligen en dag i Stockholm. Grejen med den staden är att den stressar mig något oerhört. Jag gick omkring med ett monopol-bräde och försökte orientera mig. Försökte undvika gator som Narvavägen, Vasagatan och Karlavägen. Men till slut var jag där, på den dyraste platsen av dem alla. Norrmalmstorg. Jag hann aldrig se om det fanns något hotell där, för jag sprang därifrån så fort jag bara kunde. Jag ville inte riskera att någon hotellägare skulle kunna ta mig på bar gärning och kräva de 40 000, eller vad det nu kostar att gå på ett hotellbebyggt Norrmalmstorg. Jag lyckades komma undan böteslappen. Däremot lyckades jag inte hitta GÅ. Jag letade och letade, men ingen GÅ fanns att finna. Så jag åkte därifrån, lättad men ändå lite besviken över att inte ha fått köpt en enda gata.